Det danska läkemedelsföretaget Leo Pharma, som utvecklar behandlingar för olika hudsjukdomar, ska köpa japanska Astellas globala dermatologiverksamhet.

Köpet, som landar på 675 miljoner euro, motsvarande 6,3 miljarder svenska kronor eller fem miljarder danska kronor, är Leo Pharmas största affär hittills. Det förväntas vara slutfört under det första kvartalet år 2016.

Astellas dermatologiportfölj består av eksemläkemedlet Protopic, takrolimus, samt olika behandlingar mot akne och hudinfektioner. Leo Pharma kommer att ta över samtliga produkter, med undantag för Protopic i Japan.

När förvärvet är genomfört förväntas en ökning av Leo Pharmas årliga omsättning med drygt 20 procent. I ett pressmeddelande lyfter bolaget även fram att affären kommer att stärka Leo Pharma på flera olika marknader, bland annat i Kina och Ryssland.

Martin Åmark och Siavash Bashiri.

Under hösten arbetar biogenerikabolaget Xbrane Biopharma intensivt med accelerera bolagets utveckling. Bolaget planerar bland annat att stärka kassan genom en emission i samband med en planerad börsnotering som ska äga rum i slutet av januari nästa år. Då tar Xbrane klivet in på Nasdaq First North.

– Bolaget står inför en signifikant resa och vi kommer att behöva kapital. Genom att listas på Nasdaq får vi tillgång till en bra kapitalplattform och ökad synlighet gentemot potentiella aktieägare. Det är även en kvalitetsstämpel för utländska investerare och samarbetspartners, säger Xbranes vd Martin Åmark.

Martin Åmark tillträdde som vd på Xbrane Biopharma den 6 juli i år. I grunden har han en masterexamen i Industriell ekonomi från Linköpings tekniska högskola samt en MBA från Insead. Han kommer närmast från en tjänst som senior managementkonsult på Bain and Company, där han arbetade i drygt åtta år. Martin Åmark tog över vd-rollen från Siavash Bashiri, som valde att ta ett steg in i bolaget i samband med köpet av den italienska generikatillverkaren Primm Pharma som genomfördes i september.

– När vi gick in i förvärvet av Primm ville vi ta in en extern vd som kan fokusera på kapitalmarknaden nu när bolaget ska noteras på Nasdaq. Men jag finns kvar och kommer att lägga ännu mer fokus på affärsutvecklingen, säger Siavash Bashiri, som nu är operativ chef, COO samt verksamhetschef för affärsområdet biosimilars på Xbrane.

Sedan Martin Åmark tillträdde har mycket hänt på bolaget. Stort fokus har lagts på förvärvet av Primm Pharma, som gav Xbrane tillgång till kunskap kring tillverkning av läkemedel med kontrollerad frisättning, då den aktiva substansen kapslas in i en mikrosfär bestående av en polymer. Den reglerar frisättningen av den aktiva substansen, som kan pågå i upp till sex månader efter injiceringsdagen.

Xbrane har även tagit över Primms italienska fabrik samt utökat sin portfölj till åtta kandidater, där tre är biosimilarer som utvecklats av Xbrane och fem är generika med kontrollerad frisättning från Primm.

Ett av de projekt som kom med förvärvet är Spherotide. Spherotide består av den aktiva substansen Triptorelin och är en generika på originalläkemedlet Decapeptyl som används för behandling mot framförallt prostatacancer. Martin Åmark berättar att patentet för enmånaders och tremånadersversionerna av Decapeptyl gick ut år 2010 i EU men att ingen har lyckats tillverka en generisk version ännu på grund av svårigheterna med att få till samma frisättningsmönster som originalläkemedlet, ett problem som Primm lyckats lösa med sin mikrosfärsteknik.

Planen är att Spherotide ska lanseras i Iran och på andra tillväxtmarknader år 2017 och på andra marknader, som Europa, år 2018.

– Det finns två anledningar till att vi inleder lanseringen i tillväxtländerna. En anledning är att de komplexa läkemedel som vi gör generika av ofta är mycket dyra. Därför är tillgången till dem dålig i tillväxtländerna och behovet av billigare alternativ är stort. Vi vill dessutom generera kassaflöde inför en bioekvivalensstudie som måste genomföras innan ett marknadsgodkännande i Europa, säger Martin Åmark.

Bioekvivalensstudien ska inledas år 2017 och är som sagt inte ett krav på utvalda tillväxtmarknader. Planen är ändå att vänta med lanseringen på alla marknader till dess att studien har visat initiala positiva resultat.

Primm Pharma valdes ut bland flera förvärvskandidater då Xbrane ansåg att mikrosfärstekniken var ett bra komplement till bolagets egen metod för framställning av läkemedel. Där används E. coli-bakterier för att producera proteiner som utgör de aktiva substanserna i biologiska läkemedel. Framför den gen som kodar för målproteinet har bakterierna en promotor som fungerar som en dimmerknapp och kan ställa in bakteriernas produktionsintensitet. Det gör det möjligt att tillverka proteiner som inte kunde produceras med bakterier tidigare och till en högre produktivitet.

– I industrin stimuleras E. coli-bakterierna normalt sett till maxproduktion. Problemet är att de inte är skapta för att tillverka mänskliga proteiner och den höga produktionsintensiteten kan bland annat leda till att proteinerna blir felveckade och inaktiva. Det kan också leda till stress som resulterar i att bakterierna dör. Med vår dimmer-promotor kan vi istället ställa in den produktionshastighet som är mest optimal för bakterierna så att allt bli rätt och de mår bra, säger Siavash Bashiri.

– För två år sedan publicerade en forskargrupp en artikel i Nature där de hade kunnat producera ett specifikt membranprotein för första gången i E. coli med hjälp av vår teknik, tillägger han.

Några fler förvärv är inte aktiva för Xbrane för tillfället.

– Vi kan börja kolla på det igen nästa år men nu ligger vårt fokus på kapitalanskaffning inför börsintroduktionen, säger Siavash Bashiri.

Parallellt med detta pågår arbetet med att få GMP-godkännande för den nya produktionsanläggningen i Italien samt att få distributörer på plats på olika marknader. Dessutom har arbetet inletts mot ett godkännande i EU.

– Vi har haft ett vetenskapligt rådgivande möte med Läkemedelsverket och börjat arbeta med en CRO inför detta, säger Martin Åmark.

Xbrane Biopharma är ett bolag inom Serendipitygruppen. I juni förstärktes företagets styrelse med namn som docent Maris Hartmanis, som bland annat har varit vd på Medivir och Biophausia, Karin Wingstrand, tidigare Global Head and Vice President Clinical Development på Astrazeneca samt Peter Edman med erfarenhet från bland annat Orexo, Sobi, Pharmacia och Astrazeneca.

I styrelsen sitter också professor Alf Lindberg, tidigare professor i klinisk bakteriologi vid Karolinska Institutet samt med erfarenhet från läkemedelsbolag som Wyeth Vaccines och Sanofi Pasteur. Ordförande är professor Saeid Esmaeilzadeh, styrelseordförande för Serendipity Innovations.

Lena Mårtensson tar plats som ny partner i företagsinkubatorn Puls, som fokuserar på life science-branschen. Hon arbetar i dagsläget som Head Pipeline Sourcing, Senior Director på det danska läkemedelsbolaget Leo Pharma, som i veckan meddelade sin största affär hittills. Hon är dessutom docent i fysiologi vid Lunds universitet.

Lena Mårtensson har tidigare haft en global roll på Astrazeneca, som strategisk affärsutvecklare. Hon har även erfarenhet från FoU, affärsutveckling och ledarskap från roller på företag som Pharmacia, Perstorp Pharma och Gambro. I grunden är Lena Mårtensson disputerad fysiolog.

– Lena stärker våra kompetensområden, speciellt genom hennes förmåga att brygga mellan strategisk affärsutveckling och vetenskap, säger Pontus Ottosson, vd för Puls, i ett pressmeddelande.

First North-bolaget Enzymatica har inlett ett samarbete med Esteve, ett läkemedelsbolag i Spanien. Avtalet ger Esteve exklusiv rätt att sälja, marknadsföra och distribuera Enzymaticas förkylningsprodukt Coldzyme till apotek i Spanien och Andorra. Det framgår av ett pressmeddelande.

Produktlanseringen är planerad till januari 2016.

Esteve är bland de tio största företagen på den spanska apoteksmarknaden. Med full marknadstäckning finns deras produkter på mer än 21 000 apotek, uppger Enzymatica.

Tidigare i veckan meddelade bolaget att ett nytt avtal även har tecknats med distributören Tamro gällande försäljning av Coldzyme i Finland. Avtalet träder i kraft omgående och ger Tamro exklusiv rätt att sälja, marknadsföra och distribuera Coldzyme till samtliga finska apotek.

Enzymatica bedömer att det totala värdet för den receptfria förkylningsmarknaden på finska apotek uppgår till cirka 375 miljoner kronor.

För närvarande säljs Coldzyme direkt av Enzymatica i Sverige, Norge och Danmark samt via en kontraktsorganisation i Storbritannien.

Enzymatica utvecklar medicintekniska produkter baserade på det köldanpassade enzymet penzym från djuphavstorsk. Fokus ligger i dag på infektioner i andningsvägarna och munhälsa.

Läs mer om Enzymatica.

Medtechbolaget Scibase, som tog klivet in på First North i juni, visar upp ett resultat efter skatt om -10 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2015. Det kan jämföras med -7,9 miljoner kronor året innan. Nettoomsättningen ökade något och landade på lite mindre än en miljon kronor (0,8). Resultatet per aktie blev -1,24 kronor (-1,59).

Scibase har utvecklat instrumentet Nevisense som ska underlätta för dermatologer att upptäcka hudcancer och undvika att ofarliga leverfläckar skärs bort i onödan. Tekniken som används i instrumentet, elektrisk impedansspektroskopi, EIS, grundas på forskning från Karolinska Institutet. Med EIS mäts motståndet i hudvävnaden i leverfläckar som pekats ut som misstänkta av en dermatolog. Mätprocessen tar cirka två till tre minuter och ger upphov till ett värde på en skala över sannolikheten att leverfläcken elakartad.

Den viktigaste händelsen för bolaget under kvartalet var resultaten från en klinisk studie med Nevisense, Reader-studien, som visade att instrumentet förbättrar detektionen av malignt melanom. Studiens resultat kommer att ligga till grund för en ansökan om godkännande som nu förbereds och som ska lämnas in till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA innan slutet av 2015.

Läs mer om Scibase.

– Sedan jag tillträdde har vi förberett företaget för notering på Aktietorget. Noteringsemissionen gick mycket bra. Vi reste runt på ett flertal aktieträffar och presenterade bolaget och våra planer och fick väldigt många frågor och mycket intresse. Vi fick en teckningsgrad på 213 procent och ca 1350 nya aktieägare. Det är mycket positivt.

Vad ska pengarna från emissionen användas till?

– Vi kommer nu att starta produktion av vårt vaccin mot Alzheimers sjukdom så att vi kan testa toxicitet, hållbarhet och stabilitet. Detta kommer att ske på både GLP- och GMP-material. Vi ska genomföra ytterligare djurstudier avseende effekt och dos. Vi kommer också fortsätta följa upp alla frågor kring vår IP.

Varför väljer ni att börsnoteras nu?

– Vi ska noteras den 25 november och pengarna kommer att säkerställa att vi har kapital för verksamheten fram till en fas I-auktorisation för vårt vaccin. Anledningen till att vi gör detta nu är att styrelsen konstaterade att vi saknade kapital för att fortsätta verksamheten. En notering säkerställer att vi kan fortsätta att utveckla vårt vaccin fram till fas I-auktorisationen.

Vad är ditt mål?

– Min viktigaste uppgift är att företaget ska leverera det som vi har utlovat. Vi har ett mycket intensivt program under de närmaste två och ett halvt åren. Mitt mål är att allt ska vara klart för en fas I-auktorisation under första halvåret 2018.

Vad tar du med dig från dina tidigare tjänster som kan komma till nytta i uppdraget?

– Jag har framförallt erfarenheter från att bygga en verksamhet från grunden. Speciellt under den första tiden då vi med små medel ska fokusera på det som är viktigt för att nå våra mål. Vi kommer att genomföra det som vi måste och hoppa över det som kunde vara bra att ha. Vi behöver ha en pragmatisk syn så att de problem vi stöter på under resan hela tiden har målet som riktmärke. Det är lätt att tappa fokus om man glömmer vart man ska.

Priset för särläkemedel och andra behandlingar mot sällsynta sjukdomar blir ofta väldigt högt, ett problem som bland annat belystes i Läkemedels- och apoteksutredningen år 2014. Ett fall som fick stor uppmärksamhet var Alexion Pharmas särläkemedel Soliris, som under sommaren fick nej från Sveriges landsting för att priset var för högt.

Anledningen till de höga priserna är framförallt att de omfattande utvecklingskostnaderna ska slås ut på färre patienter.

Är det då värt att utveckla läkemedel mot sällsynta sjukdomar? Om de inte används i slutändan så är ju pengarna som lagts på utvecklingen bortkastade. Ett bolag som fokuserar hela sin verksamhet på sällsynta sjukdomar är specialistläkemedelsföretaget Sobi.

Oskar Bosson

– Vi har aldrig sett prissättningen som ett problem men det är viktigt att ha örat mot marken och se till att vår forskning och utveckling fokuserar på behandlingar som efterfrågas av patienter och sjukvården, säger Sobis kommunikationschef Oskar Bosson

– Vi har som mål att ha en arbetsmodell där vi så tidigt som möjligt – helst redan på idéstadiet –inleder diskussioner med prissättande myndighet, patientföreningar, landsting och ibland andra företag för att försäkra oss om att ett visst läkemedel tillgodoser ett medicinskt och patientspecifikt behov som nuvarande behandlingar inte tillfredsställer och att det därför kommer att användas, tillägger han.

Den prissättande myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, anser att problemen kan lösas genom en mer dynamisk prissättningsprocess.

Jonathan Lind Martinsson

– I framtiden kommer vi att göra allt fler bedömningar genom trepartsöverläggningar mellan landsting, TLV och företag. Det är en modell som redan har använts när det gäller till exempel hepatit C och prostatacancer, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef vid Avdelningen för värdebaserad prissättning, TLV.

Han berättar vidare att problemet med för höga priser på läkemedel mot sällsynta sjukdomar inte är en självklarhet.

– Bara en handfull har ett osedvanligt högt pris, men det är ett allvarligt problem för de patienter som inte får sin behandling, säger han.

Läs mer om Sobi.

Under fredagen inledde italienska myndigheter en utredning av några anställda i strålterapibolaget Elektas verksamhet i landet. Anledningen är en misstanke om konkurrensöverträdelser.

Bolaget avser att samarbeta fullt ut med myndigheterna i utredningen.

– Elekta har en mycket tydlig uppförandekod, policy och process vad gäller rättvis konkurrens. Elekta har noll tolerans mot avvikelser från uppförandekoden i vilken rättvis konkurrens är en viktig del, säger Jonas Bolander, Elektas chefsjurist, i ett pressmeddelande.

Italien stod för 3,5 procent av Elektas totala försäljning under räkenskapsåret 2014/2015.

Läs mer om Elekta.

Martin Nilsson föreslås som ny styrelseordförande i både drug delivery-företaget Klaria Pharma och medtechbolaget Karessa Pharma.

Martin Nilsson har drygt 25 års erfarenhet från bank- och finansindustrin. Han kommer närmast från en tjänst på finansrådgivaren Catella där han utvecklade förvaltningsprodukter för pensionsindustrin. Han har tidigare arbetat på bland annat Bankers Trust i London samt på den schweiziska banken EFG International.

Nuvarande ordförande i både Klaria och Karessas styrelser är Erik Nerpin som kommer att finnas kvar som ledamot efter Martin Nilssons tillträde. Förutom Martin Nilsson och Erik Nerpin kommer Klarias styrelse att utgöras av Scott Boyer och Thomas Olin. I samband med Martin Nilssons tillträde i Karessa så lämnar ledamoten Michel Bracké sin roll i styrelsen. Övriga ledamöter är Erik Nerpin, Scott Boyer, Torbjörn Kemper och Stefan Arver.

Förslaget om att välja in Martin Nilsson i de båda styrelserna kommer att tas upp vid en extra bolagsstämma i respektive bolag den 2 december.

Klaria Pharma tog steget in på börsen onsdagen 21 oktober och Karessa i februari. Båda bolagen har sitt ursprung i Blasieholmen Investment Group, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology visar forskare från Karolinska Institutet att ett nytt test kan upptäcka prostatacancer mer effektivt än dagens diagnostik, PSA.

I PSA-testet mäts halten av enzymet prostataspecifikt antigen, PSA, i blodet för att diagnosticera prostatacancer, men testet har sina nackdelar.

– PSA kan inte skilja mellan farlig och ofarlig cancer. Det leder till att män som inte har cancer, eller som har en cancerform som inte behöver behandlas får onödig, plågsam och i vissa fall farlig vård. Dessutom missar PSA många farliga cancerformer. Det har därför varit nödvändigt att försöka utveckla ett mer träffsäkert test som kan ersätta PSA, säger Henrik Grönberg, överläkare och professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett den aktuella studien, i ett pressmeddelande.

I det nya testet, Sthlm 3, analyseras förekomsten av sex olika proteinmarkörer och över 200 genetiska markörer med hjälp av ett blodprov. Testet tar dessutom hänsyn till kliniska data som ålder, familjehistorik och tidigare vävnadsprov från prostatan.

I den nyligen publicerade studien ingick 58 818 män i åldrarna 50-69 år. De fick ge blodprov som analyserades med både PSA och Sthlm 3-testet. Resultaten visar bland annat att Sthlm 3-testet minskade antalet biopsier med 30 procent jämfört med PSA utan att riskera patientsäkerheten. Samtidigt var det även mer effektivt när det gällde att identifiera elakartad cancer.

Sthlm 3 har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Stockholms läns landsting och labtechbolaget Thermo Fisher Scientific i Uppsala. Målet är att testet ska användas på Karolinska Universitetslaboratoriet i mars 2016.

För 2016 och framåt resulterar Medas licensavtal med det kanadensiska specialistläkemedelsbolaget Valeant i lägre royalties för Meda, och för nästa år förväntas royaltyn halveras jämfört med i år. Det framgår av ett pressmeddelande.

Därmed kommer avtalet att vara av mindre betydelse för Meda och väntas generera mindre än en procent av den totala omsättningen för Meda.

Under 2011 licensierade Meda sina dermatologiska produkter Elidel och Xerese för Nordamerika till Valeant.

För 2015 uppgår royaltyn till 40 miljoner dollar, vilket motsvarar mindre än två procent av Medas förväntade försäljning.

Eftersom Elidel och Xerese är utlicensierade avseende alla kommersiella rättigheter har Meda ingen insyn i Valeants distributionskanaler och hur de utlicensierade produkterna distribueras. Enligt uppgift från Valeant har apotekskedjan Philidor stått för mindre än 20 procent av försäljningen av de licensierade produkterna.

Den förväntade lägre royaltyintäkten från Valeant under 2016 kommer inte att ha någon inverkan på Medas potentiella aktiviteter inom förvärvsområdet, framgår det vidare.

Anders Lönner, som sitter i Valeants styrelse, lämnade Meda i oktober 2013 och har sedan dess ingen roll i Meda, skriver Meda.

Tagrisso, Astrazenecas läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, har godkänts på den amerikanska marknaden av USA:s läkemedelsmyndighet FDA.

Läkemedlet fick genomgå en accelererad godkännandeprocess. Godkännandet gäller behandling av patienter med en cancer som har en specifik mutation, kallad T790M, i den gen som kodar för receptorn EGFR och som sedan tidigare har fått en EGFR-tyrosinkinasinhibitor-behandling.

Tagrisso, AZD9291, är en EGFR- tyrosinkinasinhibitor som riktar sig mot olika muterade varianter av EGFR.

Tillsammans med Roche har Astrazeneca tagit fram ett kit för medföljande diagnostik, companion diagnostics, för Tagrisso.

Läs mer om Astrazeneca.

Pedro Réu

Vinnare av årets Mentor 4 Research, M4R, och ett stipendium på 100 000 kronor är portugisen Pedro Réu, doktorand i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Han får priset för att ha gjort den längsta utvecklingsresan under programmet.

Han och mentorn Maris Hartmanis, tidigare bland annat vd för Medivir och forskningschef vid Gambro, var ett av nio mentor-forskarpar i årets finalomgång av M4R.

Efter medverkan i M4R kommer Pedro Réu att starta ett företag som ska marknadsföra hans egen innovation: en automatisk och kompakt utrustning för odling av celler på labb. Apparaten tar hand om den dagliga vården av odlingarna, utan behov av mänskliga insatser vilket sparar tid och avfallsmängd vid laboratorierna. En fullskalig prototyp är utvecklad.

M4R är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, mentorsprogram där lovande forskare får mentorsstöd av väletablerade personer i näringslivet under ett år. Programmet har nyligen genomförts för tionde året.

Läs mer på kemivarldenbiotech.se

Läkemedelsbolaget Medivir kommer att avsluta sitt projekt med så kallade Adam 8-hämmare för behandling av bukspottkörtelcancer. Det framgår av ett pressmeddelande.

Adam 8 är ett ytprotein som kopplats till tumöröverlevnad, cellinvasion och spridning av tumören, metastasering. Stängningen av projektet är en följd av bolagets halvårsvisa översyn av forskningsportföljen.

– Vid översynen nedprioriterades projektet baserat på data som framkommit under de senaste sex månaderna, skriver Medivir.

I och med att projektet avslutas överförs interna resurser till företagets andra onkologiprojekt.

Den 1 oktober genomförde Medivir en omorganisation, där forsknings- och utvecklingsarbetet slogs ihop i en gemensam enhet.

Läs mer om Medivir.

Guido Rasi

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA meddelade igår att Guido Rasi har återtagit sin roll som chef för dess verksamhet. Myndigheten meddelade tidigare under hösten att han hade nominerats till tjänsten mindre än ett år efter att han fick avgå.

Guido Rasi fick lämna rollen på EMA i november 2014 efter ett överklagande mot processen där han valdes ut. Efter ett tal till Europaparlamentets kommitté för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Envi, den 13 oktober har han nu återtagit sin tjänst som chef för myndigheten. Hans mandatperiod sträcker sig över fem år.

– Jag är väldigt glad över att vara tillbaka vid rodret för myndigheten. Vi genomför just nu den mest omfattande förändringen i systemet för tillverkning och godkännande av läkemedel som jag har sett under min 35 år långa karriär som läkare, forskare och på regulatoriska tjänster inom folkhälsa. Det är mycket spännande och utmanande att leda myndigheten nu, sade Guido Rasi under sin första dag på jobbet, enligt ett pressmeddelande.

Innan han blev chef för EMA första gången var Guido Rasi generaldirektör på läkemedelsverket i Italien. Han har tidigare även arbetat som specialist i internmedicin, allergi och klinisk immunologi.

Igår måndag lanserade Monocl Software produkten Monocl EGO. Det är ett it-baserat verktyg för att hitta och utvärdera experter inom olika forskningsfält globalt inom life science samt för att hantera affärsrelationer med dessa. Målgruppen är både bolag och universitet.

Monocl EGO har utvecklats i samarbete med olika läkemedels-, medtech- och labtechbolag samt med tjänsteleverantörer.

– Beta-testning har genomförts framgångsrikt med en rad internationella företag, däribland två av världens tio största läkemedelsföretag, anger Monocl i ett pressmeddelande.

Förra hösten stärkte Monocl sin styrelse med Petter Eriksson, utvecklingschef på it-företaget Recorded Future, samt med onkologen Jarl Ulf Jungnelius inför lanseringen av Monocl EGO.

Monocl grundades år 2011. Företaget var från början ett rent strategikonsultbolag. Monocl tar fram beslutsunderlag till företagsledare och investerare i life science-industrin och erbjuder bland annat tjänster inom omvärldsanalys, affärsutveckling och due diligence.

Investmentföretaget Karolinska Development visar upp ett resultat efter skatt på -27,5 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2015. Det kan jämföras med -119 miljoner kronor under motsvarande period året innan.

Nettoomsättningen uppgick till 0,3 miljoner kronor (1,1). Resultatet per aktie var -0,52 kronor (-2,47).

Under året har Karolinska Development arbetat mycket med sin nya strategi som går ut på att se över och uppdatera bolagsportföljen. Det har bland annat lett till tre avyttringar hittills i år: Pharmanest, Axelar blir Xspray Microparticles.

Läs mer om Karolinska Development.

Läkemedelsföretaget Neurovive Pharmaceutical redovisar ett resultat efter skatt på -54 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2015 (-3,8). Resultatet per aktie uppgick till -1,75 kronor (-0,18).

Nettoomsättningen landade på noll miljoner kronor (7,2) och resultatet före skatt var -53,9 miljoner kronor (-3,8).

Det negativa resultatet har främst påverkats av ökningen av externa kostnader som under det tredje kvartalet uppgick till -19,7 miljoner kronor (-8,2).

Bolaget tog under det tredje kvartalet kostnader av engångskaraktär på totalt 45,2 miljoner kronor (0).

Neurovive Pharmaceutical är beläget i Medicon Village i Lund. Bolaget fokuserar sin verksamhet på utvecklingen av läkemedel som motverkar olika typer av vävnadsskador genom att skydda cellernas kraftverk mitokondrierna. Bolaget har ett antal prekliniska projekt under utveckling, och två som nått klinisk fas.

Läs mer om Neurovive Pharmaceutical.

Specialistläkemedelsbolaget Swedish Orphan Biovitrums, Sobi, läkemedel Xiapex har godkänts för en utökad indikation av den europeiska läkemedelsmyndigheten.

Xiapex innehåller två olika kollagenas från bakterien Clostridium histolyticum. Kollagenas bryter ner kollagen och godkännandet gäller användningen av Xiapex för behandlingen av Dupuytrens kontraktur, då plack av en kollagenrik, ärrliknande vävnad bildas i fingret. Läkemedlet injiceras direkt i placket, som på så vis löses upp.

Xiapex får nu användas vid behandling av två Dupuytrenssträngar samtidigt. Läkemedlet godkändes i EU redan år 2011, men då för användning på endast ett plack per behandlingstillfälle. I januari 2015 fick Xiapex dessutom godkänt av EMA för behandling av Peyronies sjukdom, då kollagenplack bildas under huden på penisskaftet. I oktober följde ett godkännande för samma indikation från den schweiziska läkemedelsmyndigheten, Swissmedic.

Sobi utvecklar behandlingar mot ovanliga åkommor, med särskilt fokus på genetiska och inflammatoriska sjukdomar.

Läs mer om Sobi.

Det Stockholmsbaserade bioteknikföretaget Sprint Bioscience visar upp ett resultat efter skatt på -2,6 miljoner kronor under perioden juli-september 2015. Det kan jämföras med -2,7 miljoner under motsvarande period året innan. Bolagets intäkter uppgick till 4,9 miljoner kronor (0,6) och rörelseresultatet var -2,57 miljoner (-2,66). Resultatet per aktie var –0,40 kronor (–0,41).

Den stora händelsen under perioden var Sprints mångmiljonavtal med Bayer Healthcare. Det gäller forskning och utveckling, FoU, samt kommersialisering av cancerläkemedel som bygger på Sprints substanser för att hämma enzymet MTH1. Enligt avtalet utlicensierar Sprint utvecklingen samt den eventuella kommersialiseringen av dessa substanser till Bayer.

Genom det nya avtalet kan Sprint tilldelas upp till 190 miljoner euro, motsvarande 1,8 miljarder kronor, i milstolpsbetalningar samt en inledande betalning vid undertecknandet om två miljoner euro, motsvarande 19 miljoner kronor. Utöver det tillkommer finansiering av den tidiga forskningen under de kommande två åren samt royaltyutbetalningar om någon eller flera produkter från arbetet skulle nå marknaden.

Intäkterna från avtalet kommer att delas upp över 24 månader. Förhoppningen är att den första milstolpsbetalningen ska inkomma våren 2016.

I bolagets kvartalsrapport skriver vd Anders Åberg att avtalet är en stark kvalitetsstämpel för Sprint.

– Att avtalet gör skillnad märker vi inte minst när vi presenterar våra projekt på partnermöten runt om i världen. I branschen vet man att avtalet innebär att Bayer har gjort en noggrann genomlysning av företaget. Kvalitetsstämpeln gör att omgivningen ser oss med nya ögon. Avtalet är därmed viktigt både ekonomiskt och strategiskt, skriver han.

Sprint Bioscience är beläget på Novum i Huddinge. Bolaget arbetar med så kallad fragmentbaserad läkemedelsutveckling. Med hjälp av en egenutvecklad teknikplattform screenas mindre molekyler, fragment, fram som binder till kända målproteiner. Fragmenten används därefter för att skräddarsy en läkemedelsmolekyl.

I sitt vd-ord nämner Anders Åberg speciellt två projekt som går framåt: PIP4K2a som introducerades för försäljning i juni samt Vps34 där bolaget börjar närma sig en läkemedelskandidat som kan testas i kliniska studier. Han flaggar dessutom för att bolaget just nu rekryterar.

– Idag är vi cirka 20 medarbetare och rekrytering pågår inom kemi och cellbiologi. Cellbiologiverksamheten har hittills varit förlagd till Cancer Center Karolinska, CCK. Nu kan vi både stärka funktionen ytterligare och flytta den till våra egna laboratorier i Huddinge.

Läs mer om Sprint Bioscience.